Berättelser och Noveller.

Här är nu Maja, Miss nobody. Snart 14 år. Hon har snart klarat ett helt år i helvetet. Ett helt år utan, att ens existera. Ett helt år som bestått av lögner, för sin familj. Lögner som handlat om hur underbar hennes klass är. I själva verket är hela klassen ett gäng idioter. Det tycker iaf Maja.
Maja tycker också det är sjukt, att hon orkat masa sig iväg till skolan. Varje dag. Men mamma skulle nog börja undra annars. Världens lyckligaste person i världen, som tror att alla är lika perfekta som hon. Varje dag har Maja haft en ny historia om sina "Underbara kompisar" dom som inte existerar.

Maja sitter i klassrummet och sneglar på sina klasskamrater. Som vanligt sitter hon själv.
Det har snart gått ett år sen Maja börja högstadiet.
Det har snart gått ett år sen Maja sa till Niklas att gå.
Niklas gick, sen dess har han nt ens sett henne. Han kollar aldrig på Maja.
Så känns det iaf. Ingen kollar på Maja.

Maja lyssnar på klassen diskussion, tydligen ska dom ha fest.
Men ingen har bjudit Maja. Hon är inte förvånad.
Maja har en plan, hon ska på den där jäkla festen. Hon ska inte längre vara Miss Nobody
På fredag ska Maja på sin första fest.

Hela resten av veckan, som alltid, går Maja runt i sin egna lilla värld. Där existerar bara Maja, inte Niklas och ingen annan. 
Idag fredag ska Majas plan utföras. Hon har tänkt ut allt i minsta detalj. Hon är beredd att riskera allt för att Niklas ska se henne.

När Maja kommer hem denna fredags eftermiddag, känner hon sig för första gången glad.
Hon vet inte varför, men inom henne bubblar en obeskrivlig glädje. Eller en lättnad, kanske är en bättre beskrivning.
Hon berättar för sin Mamma om festen hon ska på. Självklart blir Mamma överlycklig, tänk att hennes lilla dotter är så populär och går på fester och allt.
Maja ler och går upp för trappan.
Nu ska de bli slut på hennes lidande.

Festen börjar vid 8, maja tänkte hon skulle vara där vid 9.

Maja satte sig på cykeln och cyklade så snabbt hon kunde till klassens fest.
Hon sprang upp till andra våningen, och nervöst öppnade hon dörren och gick in.
Ingen la märke till henne. Förvånad?

Majas plan skulle nu utföras.
Hon gick mot balkongen, folk börja nu lägga märke till henne.
Nobody syntes, hon klättra upp på balkong kanten, många såg men ingen gjorde något.
Men var, var Niklas?
Maja kasta sig ut, skulle detta få henne att synas, så skulle det göras.
Hon kunde ju inte dö, det var för nära marken.
Precis innan hon slog i marken hörde hon den finaste rösten i världen, rösten som tillhörde Niklas.
- MAAAJAA!!!