Berättelser och Noveller.

Ella kollar argt på flickan framför henne. Hon är nt vacker, hon är nt som Lovisa. Ella skakar på huvudet och kollar bort från spegelbilden. Om hon bara sett ut som sin syster, den felfria Lovisa. När deras föräldrar presenterar systrarna, så säger de alltid: Detta är vår dotter Lovisa, och detta är Lovisas syster Ella. Vadå? är Ella, bara en syster ingen dotter.

Hon suckar och går ner till köket. I köket sitter, mamma och pratar med sin vackra dotter. Hon märker inte ens att Ella kommer in. Ingen märker. Alla hör men ingen ser. Ingen vänder blicken från den perfekta dottern. Ella tar ett glas och dricker snabbt ett glas vatten, medans hon trycker i sig sin macka, hon vill snabbt därifrån. Utan att ens säga hejdå till sin familj går hon ut ur huset, och går med snabba steg mot skolan.

Väl i skolan, sätter hon sig brevid sin bästa vän Lina. Dom pratar inte, det gör dom aldrig, dom är bara vänner för ingen vill vara med dom. Plötsligt säger Lina:
- Har du hört att det ska börja en ny kille i vår klass?
Ella hoppar till, precis som hon aldrig hört Linas röst förut.
- Va nej? Vem har sagt det?
- Jag hörde några prata om det, han ska tydligen vara väldigt snygg.
Ella nickar bara. Och? Som om han skulle bry sig om henne.

När lektionen börjar går hon och Lina in i klassrummet, som alltid sätter dom så där är en tom bänk brevid dom. Ella framför Lina i bänkraden.

I klassrummet är där knäpptyst, alla är spända inför den nya killen. Först kommer läraren och bakom kommer den nya killen. Alla drar efter andan, han är nt bara snygg han är vacker. Han har gyllene hår och krit vit hy, och bruna nästan glittrande ögon.
Ella stirrar, precis som alla andra. Lukas blick har fastnad på henne, hon vill kolla bort men kan inte.
- Detta är Lukas, säger fröken till klassen. Sen vänder hon sig till Lukas och säger: Hitta dig en ledig plats. Lukas nickar och går till Ella.
- Får man sitta här?
Ella har tappat talförmågan, så hon nickar stumt.
Han ler mot henne.
- Jag heter Lukas, men det hörde du nog.
Ella nickar.
- Vad heter du själv?
- Ella, svarar hon tyst.
- Fint namn.
Ella rodnar, hon låter sitt blonda hår falla ner som ett skydd framför sitt ansikte.
- Varför gör du sådär? Frågar Lukas.
Ella rycker på axlarna.
- Vad är du rädd för?
- Eeh.. inget, svarar Ella.
Lukas tar bort håret från Ellas ansikte, och lägger det bakom hennes öra. Ella ryser till, han är iskall. Lukas märker hur ryser, och tar snabbt bort sin hand.

Alla i klassen kollar på dom, vissa surt. Varför Ella tänker dom? Ingen ägnar någon uppmärksamhet åt läraren, men hon märker ingenting.

Nu vågar Ella prata.
- Du är så kall, säger hon.
- Förlåt, svara Lukas.
Han har fått något mörkt i blicken.
Ella ryser till på nytt.
Lukas kollar bort, han kollar på läraren.
Även iaf Lukas skrämmer Ella, kan hon inte sluta titta på honom.

När lektionen är slut, reser Lukas sig snabbt före alla andra. Och när det andra kommer ut är han borta. Ella spanar efter honom.
- Känner ni varann eller?, säger Vanja, klassen populäraste tjej till Ella.
- N-neej.. , stammar Ella fram.
- Jag ska iaf leta, upp honom, han måste ju drivit med Ella.

Så var det nog, han drev med mig, tänkte Ella.

Hon och Lina går till sina skåp, hålltimme. Hur ska man fördriva tre timmar, på denna tråkiga skola? Ella ser sin perfekta stora syster stå och prata med några i sin klass. Överallt tisslas och tasslas det om Lukas.




En vecka senare, har inte snackat avtagit. Nu pratas det ist om, vart den vackra Lukas tagit vägen. Han har inte dykt upp sen den dagen.
Men plötsligt ser Ella honom, han går med onaturligt snabba steg emot henne.
- Kom, säger han.
Ella ser sig omkring, pratar han med henne?
- Ella?
Hon reser sig upp och ler blygt mot honom.
- Eh vad vill du?
- Följ med mig.
Tysta går dom ut från skolan, och ut från skolans område tills Lukas stannar.
- Förlåt om jag skrämde dig, säger han.
- Okej, säger Ella, Men vem e du egentligen?
- Jag är Lukas.
- Jo, men det är något annat.
Wow Ella vågar prata med honom.
- Jag var rädd, för att du skulle säga det där. Jag vill vara med dig Ella, allt med dig tilltalar mig. Jag drogs till dig. Jag var borta, för det skrämde mig med. Sen prata jag med min pappa, och han sa att jag var tvungen att berätta för dig vem jag är.
- Eh? okej vem är dudå?
- Lova att inte bli rädd.
Ella nickade.
- Jag är en vampyr.
Ella börja skratta.
- Du skojar va?
Lukas skacka på huvudet.
- Detta måste vara min fantasi som skenar iväg? Lever du på människor eller är du "vegeterian" som Edward Cullen?
Nu var det lukas tur att skratta.
- Gemför du mig med en karaktär i en bok?
- Vi äter vanlig mat, jag och min familj. Ibland behöver vi blod och det fixar pappa. Jag vet inte hur, men han har aldrig dödat någon. Inte jag heller.
- Men varför jag?
- Varför inte?
- Jag är ju så vanlig, jag är den ointressanta systern.
- Ointressant du? Allt med dig, är perfekt. Allt med dig dras jag till.
Ella svalde.
- Men e du som Edward?
- Det beror på, hur du menar.
- Onaturligt snabb, stark? Farlig?
- Jag är snabb, jag är stark, men anser inte att jag är farlig.
- Okej.
- Fast jag måste säga, att din doft. Ditt blod, tilltalar mig.
Ella ryste till.
- Att dricka ditt blod, skulle inte vara som något annat.
- Sluta.
- Jag ska inte skada dig Ella.
- Okej. Men alla i klassen kommer hata mig, om jag är med dig.
- Då hatar jag dom med.
Ella log.
- Hur gammal är du förresten?
- Haha, lika gammal som du antar jag. Sexton.
- Jo men, är det på riktigt?
- Ja det är på riktigt.
- Men när blev du biten?
- Jag blev inte biten, jag föddes till vampyr. Fast om jag biter någon blir dom en. Jag tror iaf det.
- Så twilight är myt?
Lukas nickade.
- En del är.
- Driver du med mig?
- Varför skulle jag göra det?
- För jag är ingen.
- Du är ju Ella, och det är mycket för mig.

Ella log, hon hade en vampyr. Hennes egna Edward Cullen, fast Lukas var mycket bättre en Edward Cullen förstås. Nu hade hon någon som brydde sig.




hahaha ! var bara tvungen :)